Fin­landss­vens­ka stif­tel­ser vill in­ves­te­ra i Lo­vi­sa, men kom­mer vi att ta emot möj­lig­he­ten?

Raseborg och Ingå, vad har de gemensamt?

Båda har skapat nya möjligheter för kulturlivet och har framgångsrikt fått betydande stöd från externa finansiärer, vilket har minskat kommunens andel av finansiering. Så varför kan vi inte göra detta i Lovisa också? Vill vi stå enade för att skapa nya möjligheter för Lovisa?

Till exempel fick bibliotek kulturhuset Fokus i Karis 3,45 miljoner euro i finansiering enbart från Svenska Kulturfonden, och Ingå kulturhus fick 1,4 miljoner euro. Förutom byggandet finns stöd även för själva verksamheten, om man bara ansöker för det och det finns en genuin önskan att samarbeta. Till exempel Svenska Kulturfonden har visat intresse för att vara med och få multifunktionella kulturanläggningar i samband med det nya huvudbiblioteket i Lovisa. Att utnyttja stiftelser och andra externa finansiärer skulle innebära att stadens andel av finansieringen för den multifunktionella kulturanläggningen skulle förbli relativt liten. I utredningen om biblioteket och kulturhus har ingående diskuterat olika finansieringsmodeller, såsom ett fastighetsaktiebolag, och beslutsfattare bör bekanta sig med de olika modellerna innan de fattar ett beslut.

Frågan är, vad är hindret för samarbete i Lovisa? Är vi redo för ett tvåspråkigt bibliotek och kulturhus, vilket kommer att ha stora positiva effekter på Lovisabornas välbefinnande och därmed även på Lovisas ekonomi?

Lovisa måste nu ta tillfället i akt och bygga ett tvåspråkigt bibliotek och kulturhus – ett utrymme som kommer att stärka Lovisabornas välbefinnande och hela stadens vitalitet.

Olli Salonen
LovMi styrelsemedlem, ersättare i fullmäktige (vänst.), ordförande, Vänsterförbundet i Lovisa

 

 

Suomenruotsalaiset säätiöt haluavat satsata Loviisaan, mutta otammeko mahdollisuuden vastaan?

Raseborg och Ingå, mitä niillä on yhteistä? Molemmat ovat rakentaneet uusia mahdollisuuksia kulttuurielämälle ja saaneet onnistuneesti ulkopuolisilta rahoittajilta merkittävästi tukea, jolloin kunnan rahoitusosuus on pienentynyt. Miksi tähän ei siis pystyttäisi myös Loviisassa? Haluammeko olla yhdessä rintamassa luomassa uusia mahdollisuuksia Loviisaan? 

Esimerkkinä Karjaan kulttuuritalo Fokus sai pelkästään Svenska kulturfondenilta rahoitusta 3,45 milj. euroa ja Inkoon kulttuurikeskus 1,4 milj. euroa. Tukea on rakentamisen lisäksi saatavilla myös itse toimintaan, jos sitä vain haetaan ja aitoa halua yhteistyöhön löytyy. Esimerkiksi Svenska Kulturfonden on osoittanut kiinnostusta olla mukana kulttuurin monitoimitilojen saamiseksi Loviisan uuden pääkirjaston yhteyteen. Säätiöiden ja muiden ulkopuolisten rahoittajien hyödyntäminen tarkoittaisi kaupungin rahoittaman osuuden jäämistä verrattain pieneksi kulttuurin monitoimitilan osalta. Kirjasto-kulttuuritalon selvityksessä on käsitelty kattavasti erilaisia rahoitusmalleja, kuten kiinteistöosakeyhtiötä ja eri malleihin on syytä päättäjien perehtyä ennen päätöksentekoa.

Kysymys kuuluukin, mikä on Loviisassa yhteistyön esteenä? Olemmeko valmiita kaksikieliselle kirjasto- ja kulttuuritalolle, jolla tulee olemaan isoja myönteisiä vaikutuksia loviisalaisten hyvinvoinnille ja sitä kautta myös Loviisan taloudelle? 

Loviisan on nyt tartuttava tähän mahdollisuuteen ja rakennettava kaksikielinen kirjasto- ja kulttuuritalo – tila, joka vahvistaa loviisalaisten hyvinvointia ja koko kaupungin elinvoimaa.

Olli Salonen
Lovmi-kansalaisopiston johtokunnan jäsen, varavaltuutettu (vas.)